Självrisk på hästförsäkring – så funkar fast och rörlig
Självrisk är den del av veterinärkostnaden som du betalar själv vid en skada, innan försäkringen ersätter resten. På en hästförsäkring består självrisken nästan alltid av två delar, en fast och en rörlig, och det är summan av dem som avgör vad du får betala ur egen ficka.
Hur fungerar självrisken på en hästförsäkring?
Självrisken dras från ersättningen varje gång du använder försäkringen efter ett veterinärbesök. Du betalar först en fast självrisk i kronor, och sedan en rörlig självrisk som är en procentandel av kostnaden som återstår.
Det här gäller framför allt veterinärvårdsförsäkringen, alltså den del som betalar för undersökning, behandling och operation. Livförsäkringen har oftast ingen självrisk, eftersom den betalar ett fast belopp om hästen dör.
Vad är skillnaden mellan fast och rörlig självrisk?
Skillnaden är att den fasta självrisken är ett bestämt kronbelopp medan den rörliga är en andel av kostnaden. Båda dras vid samma skada, i tur och ordning.
- Fast självrisk är ett belopp du väljer när du tecknar försäkringen, ofta mellan 1 500 och 7 000 kr. Väljer du en högre fast självrisk får du lägre premie.
- Rörlig självrisk är oftast 20 eller 25 procent av den kostnad som blir kvar sedan den fasta självrisken dragits.
Ju dyrare behandling, desto mer betyder den rörliga delen. Vid en stor operation kan den rörliga självrisken bli flera tusen kronor, även om den fasta är låg.
Hur räknar jag ut vad jag betalar vid en skada?
Du räknar först bort den fasta självrisken från kostnaden och tar sedan procentsatsen på det som är kvar. Ta ett exempel med en fast självrisk på 1 500 kr och en rörlig på 20 procent, och en veterinärräkning på 20 000 kr:
- Fast självrisk: 1 500 kr
- Kvar att fördela: 20 000 kr minus 1 500 kr = 18 500 kr
- Rörlig självrisk: 20 procent av 18 500 kr = 3 700 kr
- Din totala självrisk: 1 500 kr plus 3 700 kr = 5 200 kr
Försäkringen betalar då 14 800 kr och du står för 5 200 kr. Samma räkning fungerar oavsett bolag, du byter bara ut kronbeloppet och procentsatsen mot dina egna nivåer.
Hur lång är självriskperioden?
Självriskperioden är den tid under vilken du bara betalar den fasta självrisken en enda gång. Behöver hästen mer vård för samma eller en ny skada inom perioden, slipper du en ny fast självrisk och betalar bara den rörliga delen.
Perioden är ofta runt 125 dagar, men den varierar tydligt mellan bolagen. Vissa räknar 135 dagar, andra 180 dagar, och några låter perioden gälla ett helt försäkringsår. Det är en viktig detalj att jämföra, eftersom en lång självriskperiod kan spara mycket pengar vid en utdragen behandling.
Hur påverkar självrisken premien?
En högre självrisk ger en lägre månadspremie, eftersom du tar en större del av risken själv. Väljer du en låg fast självrisk blir försäkringen dyrare varje månad, men billigare den dag något händer.
Tänk på helheten i stället för bara priset. Den som sällan behöver veterinär kan tjäna på en hög självrisk och låg premie, medan den som vill ha förutsägbara kostnader vid skada bör välja en lägre självrisk. Se hur nivåerna slår igenom på vad en hästförsäkring kostar.
Hur väljer jag rätt självrisknivå?
Välj en nivå du klarar av att betala den dag hästen faktiskt skadar sig. Självrisken är ingen kostnad du slipper, den skjuts bara upp till skadetillfället, så den ska matcha din ekonomi och inte bara ge lägsta möjliga premie.
Fundera på hur ofta du tror att du behöver försäkringen och hur stor smäll du klarar vid ett enskilt tillfälle. Räkna igenom ett par exempel med olika nivåer, precis som ovan, och jämför gärna bolagen sida vid sida. Kom också ihåg att självrisken inte gäller alls under karenstiden, eftersom försäkringen då inte ersätter sjukdomar ännu.